En 90-årig man i Gislaved får inte rätt till plats på det äldreboende där hans maka fått flytta in. Det beslutade kammarrätten i Jönköping på torsdagen, enligt
Ekot. Kommunen menar dessutom att mannen om är så pass frisk att han kan köra bil, ska åka och hälsa på henne.
Tänk att det händer så ofta att kommuntjänstemän och -kvinnor inte klarar av att tänka en gång extra innan de yttrar sig. Speciellt inom det sociala, verkar det som, vare sig det handlar om att rida å det grövsta på paragrafer i Gislaved och uppmana 90-åringar att köra bil, eller att bryta mot socialtjänstlagen i Åtvidaberg.
I somras var jag på vippen att anmäla mig som frivillig att hjälpa till på ett äldreboende i Östersund, sen det stod klart att kommunen inte kunde se till att det fanns personal nog för att de boende skulle kunna äta tillsammans i matsalen. I stället skulle de få sitta på sina rum!
Jag ångrar fortfarande att jag inte gjorde det. Minns dock inte upplösningen på det hela.
Jag hoppas att dagens beslutsfattare själva får känna på konsekvenserna av deras inkompetens.
Och så var det den så kallade FRA-lagen. Den 17 juni ska det återigen omröstas i Riksdagen angående lagförslaget som innehåller reglering och utvidgning av den signalspaning som idag bedrivs av FRA, Försvarets Radioanstalt. Man vill nu få en kopia av en stor del av vår internetkommunikation och telekommunikation, nämligen den som korsar landets gränser.
I en intervju med Computer Sweden förra året, då frågan tillfälligt bordlades, målade FRAs överdirektör Anders Wik upp kritikerna som paranoida. Han sa då:
– Vi ska inte avlyssna Sverige. Vi lyssnar inte på din moster i Motala, det är en skum typ långt borta i ett främmande land vi ägnar oss åt.
Jamen vilken tur att min moster Rose-Marie i Motala inte ska drabbas, men är det inte snudd på tjänstefel att vara så okunnig?
Eller som regeringens egen it-expert
säger:
– Om de hade erkänt att det inte går hade vi kunnat ha en nyttig diskussion.
Han anser att det är orealistiskt, eftersom det kräver att man skiljer mellan nättrafik som går inom landet och utomlands.
Tja, själv har jag epostkonto hos Gmail, och min moster har konto hos Hotmail. Var tror ni att deras serverar huserar någonstans? Inte i Sverige. Så tyvärr, moster, mailar du till mig kommer det sitta någon 19-åring i M90-kamouflagebyxor och snappa upp dina rader.
Då leker jag med tanken att jag någon gång kommer bli oskyldigt anklagad för brott. Då är det sannolikt lätt gjort för myndigheterna att leta igenom alla mina tusentals mail från Gmail i jakt på bevis. Argumentet att man inte har något att dölja motiverar inte den kränkning av privatlivet som det innebär.
Ärligt talat trodde jag aldrig att jag skulle bo i ett land där säkerhetstjänsten går igenom ens post...
Ett tips är att använda sig av sajten
Argumentera.se för att göra sin åsikt om lagförslaget hörd. De bjuder på följande två argument som jag håller högt:
- Förbudet att undersöka andras brev och avlyssna kommunikation står skrivet i Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Dessutom skyddas vår korrespondens av Europakonventionen. Sådana grundläggande mänskliga rättigheter får inte upphävas utan mycket tungt vägande skäl. Ingen har hittills visat att sådana finns.
- Om en myndighet avlyssnar all kommunikation innebär det att både journalisters, tidningars andra myndigheters, riksdagens och regeringens kommunikation kommer att avlyssnas. Det säger sig självt att ett sådant system hotar underminera vår demokrati.
Nu till något roligare: Liverpool.
Åkte ju dit med Östersunds (Jämtlands? Sveriges?) kanske bästa band, Marmalade Souls, för att fota (stillbilder den här gången), lyssna på bra musik på International Pop Overthrow (den turnerande festivalen som bjudit in marmeladsjälarna) och så klart sitta på den undanskymda puben Ye Crack, John Lennons stamställe när han pluggade konst.
Allt gick bra, det var riktigt kul och avkopplande. Roligaste resminnet var kanske när Michael, som köpt engelsk korv, gick igenom säkerhetskontrollen med handbagaget. Kontrollanterna började packa upp hans väska grundligt, och förklaringen kom till slut: tillsammans med elektronik och sladdar (gitarrutrustning) låg något som hade samma densitet som sprängdeg - korven!
